måndag 26 januari 2015

Ghalastien, 15 ~ Ett syskon på väg

Nästa morgon fick Cennan sig en chockerande syn på väg till toaletten. Han skrek till och sprang in på sitt rum. Taurind fick bråttom att klä på sig och lugna ner honom.


"Vad gjorde du med henne?! Det där är inte mamma! Hon sov i din säng!"

"Cennan. Din mamma reste ifrån oss, och hon har inte kommit tillbaka. Hon kommer inte komma tillbaka. Jag är ledsen."
Han hade inte räknat med att behöva ta det här med Cennan nu. De skulle ha varit lite försiktigare...

"Jag och Eva har bestämt oss för att träffas mer. Hon kommer nog komma hit oftare, och Tom förstås. Det kommer nästan bli som att ni blir bröder. Kul va?"


Cennan sken upp och allt som precis hänt var som bortblåst. Vilken lättnad.



Taurind och Eva hade faktiskt inte bestämt om de skulle satsa på ett förhållande eller inte. De bestämde att ge varandra lite space för att tänka efter. De hade båda söner och egna liv. Taurind ångrade att han sagt till Cennan att Eva och Tom praktiskt taget skulla flytta in. Men han var tvungen att rädda situationen. Cennan hade nog många funderingar kring sin mamma.


En tid efter bestämde de sig för att träffas igen. De hade pratat på telefon och smsat, något Taurind nyss lärt sig, men Eva hade haft så mycket på jobbet att de inte kunnat träffats tidigare. Taurind blev så lycklig då han öppnade dörren och hon stod där. De praktiskt taget kastade sig över varandra och hade svårt att sluta kyssas.


"Taurind, jag måste berätta något för dig. Jag vet inte hur du kommer ställa dig till det, men jag har tagit test och det visar positivt. Jag är gravid!"


Eva såg glad ut. En helt annan reaktion än Agnetas. Taurind kände sig helt tillfreds med ett barn till. Det var ju tvunget att bli två barn till, i vilket fall som helst. Han kramade om Eva hårt och bad henne att flytta in.




"Ja, det kanske vore passande. Oj vad snabbt saker har hänt. Tom har haft... lite större problem i skolan. Han är långt efter med läxorna och har varit elak mot flera i klassen. Det är jättetråkigt." Eva var på vippen att börja gråta.

"Jag måste skicka honom till hans pappa. Han bor en bit härifrån. De har en specialskola där och det verkar som att han kommer få den hjälp han behöver. Det är för hans eget bästa. Så jag blir ju faktiskt ensam nu..."


Taurind sade åt henne att inte oroa sig och att hon kunde flytta in på momangen. En kort tid efter var hon installerad hos familjen Ghalastien, med tillhörande växande mage. Cennan tyckte det var tråkigt att inte Tom flyttat med. Eva försökte sitt bästa med att få honom att tycka om henne och få honom på andra tankar.




Eva var svår att inte tycka om. Lättsam, vänlig och ville aldrig vara till besvär. Taurind hade några allvarliga samtal med Cennan om att han var tvungen att acceptera att Eva bodde här nu. De pratade lite mer om hans mamma och Cennan började förstå att hon inte hade varit någon bra mamma. Taurind sade att han fritt fick välja om han ville träffa henne då han blev äldre, men just nu skulle inte vara rätt tid. Dessutom skulle ju Cennan bli storebror. Det såg han fram emot!


Han accepterade läget och blev mer och mer pratglad med Eva. De började nästan kännas som en egen liten familj. Men Taurind såg att Eva tyckte det var jättejobbigt att vara borta från sin egen son. Han hoppades att det skulle bli bättre då deras egna barn blivit fött. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar