onsdag 25 februari 2015

Ravenous 2.4 - Första gången

Jag höll på att explodera när det knackade på dörren en dag. Det var Jonas! Han hade sett mig komma hem från jobbet och väntat på rätt tillfälle att knacka på. Jag hade nästan hjärtat i halsgropen när jag släppte in honom. Egentligen ville jag inte alls att han skulle träffa min galna familj, men jag var så glad att se honom.

Jag visade honom mitt rekord i BlicBloc. Ligger etta i rankningen just nu. Inte så dåligt. Det tyckte inte han heller!





Jag föreslog att vi skulle sätta oss i soffan istället. Han kunde ju inte stå och titta på när jag spelade BlicBloc hela dagen. Jonas berättade om hur tråkigt hans städjobb var, att han egentligen ville jobba med något annat. Vad visste han inte riktigt, men städa var ingen hit.


Jag kunde förstå honom. Så mycket som jag städade hemma skulle jag nog inte heller uppskatta ett städaryrke.




Vi kommer riktigt bra överens jag och Jonas, det kan jag säga direkt. Jag är verkligen förvånad. Jag har aldrig trivts så bra med någon. Inte trivts med någon överhuvudtaget, bara stått ut.


Jag fick en bubblande känsla i kroppen och ville försvinna in bland kuddarna i soffan samtidigt som jag ville lägga armen om honom. Jag hade nog inte kramat någon tidigare i hela mitt liv, jag är inte så fysisk. Men det skedde liksom per automatik i hans närhet. Jag valde det senare alternativet och la armen runt honom. Han log stort mot mig och det kändes helt underbart!




Jag hörde någon slamra med bunkar och redskap i köket. Yaron var inte heller någon höjdare på att laga mat. Det skulle bara vara så pinsamt om han höll på att laga mat nu.


Jag och Jonas hade nämligen bestämt oss för att beställa pizza och se på en film. Allt här hemma i Ravenous galna lya. Jag är minst sagt chockerad av mig själv. Men jag var bara tvungen att lära känna honom bättre. Jag blir less, uttråkad och får panik i de flesta sociala situationer, även med min familj. Men med honom vill jag bara umgås mer. Det är jättekonstigt.




"Oj! Här ser det ut... som ett bombnedslag. Är det du som har lagat mat?"


Yaron skrattade bort röran och sade att han höll på att lära sig att laga mat. Han hade gjort en gryta som vi gärna fick smaka. Jag var högst sagt tveksam. Det kunde lika gärna vara giftigt om det var Yaron som gjort maten. Men Jonas fattade snabbt tycke för min knäppa bror och ville gärna äta middag med honom. Vilken diss...




Jag gick tillslut med på att äta Yarons mat också. Jag är inte särskilt kräsen med mat, så det var faktiskt helt okej. Ett litet pluspoäng får min bror där. Samt att han inte skämde ut mig under middagen. Nog för att jag kunde tycka det var lite väl tidigt att Jonas skulle bekanta sig med min bror. Det är bara andra gången vi träffas!


Efter Yaron gått iväg och Jonas berömt mig för min trevliga lillebror fick jag en galen impuls. Jag sträckte mig fram och kysste honom! Bara sådär! Jag raglade bakåt, som av berusning, efter jag förstått vad jag gjort. Det galnaste av allt var att kyssen var besvarad. Det här var verkligen mer än vänskap. Jag som aldrig ens hade haft en vän tidigare.




Helt som i trans fumlade jag efter disken för att fokusera på någonting annat. Det här var bara för mycket! Vad hade jag gjort?! Jag hade definitivt gått för snabbt fram. Dessutom var Jonas äldre än mig. Det både märktes och syntes, om man tittade nära.


Jag visste varken tid eller rum och jag behövde bara få space just nu. Blev återigen rädd att världen skulle mörkna och att jag skulle ramla ihop livlös. Jonas såg att jag höll på att få panik och sprang fram för att omfamna mig i ännu en kyss. Jag slappnade direkt av när han höll om mig.


Jag antar att jag är kär. Det kan inte vara något annat.




Jag var som i en mjuk dvala de kommande dagarna. Jag kunde inte tänka på något annat än Jonas. Förutom en del programmering då. Men jag måste erkänna, programmeringen hamnade i skymundan, för första gången i mitt liv. Istället var jag konstant inloggad i chatten för att diskutera allt ifrån kretskort till kvällens fullmåne. Det kändes romantiskt, det måste jag medge.


Jag slängde till och med några förälskade blickar mot Surfaräggplantsgrodan. Vad var det med mig?





Efter att ha chattat i två timmar kunde jag inte hålla mig längre. Jag var tvungen att träffa honom, nu! Det var som en drog och jag antog att det bara skulle bli värre. Jag hade svårt att tro att detta skulle vara nyttigt för mig i längden, men jag gick efter mina drifter, som uppenbarligen ville ha honom.


Han ville som tur var ha mig lika mycket, och det slutade hetare än jag tänkt. Jag gick nog snabbast fram i hela världen. Från att aldrig ha kramat någon, aldrig haft en vän, till att kyssas och sedan myspysa. Allt under loppet av fyra dagar...


Men jag måste säga. Det kändes helt otroligt! Jag är fylld av en sådan uppiggande känsla jag aldrig haft förut!





Jag var tvungen att gå upp och dricka vatten mitt i natten. Jonas låg och sov i min säng. I min säng! Han luktade så gott och han var så härlig att krama om. Jag kramade om honom hela natten. Ibland kramade jag så hårt att han vaknade och frågade vad jag höll på med. Antar att det blev lite för intensivt för mig, vår nya relation...


Mamma satt uppe och tittade på en komedi när jag gick upp. Jag borde inte vara förvånad. Mamma har i princip aldrig varit uppe på dagen. Jag försökte smyga mig tillbaka till sovrummet, men det gick inte så bra.


"Oj oj, Zelda! Har ni roligt där inne? Jag minns hur det var, första gången. Ja det var ju mycket tidigare än för dig, men jag antar att vi alla är olika."


Jag försökte visa mitt missnöje med en dödande blick. Det var nog dags för henne att åberopa Liemannen snart, kunde jag tycka.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar